Sture Palmgren, tidigare finansborgarråd för Moderaterna i Stockholm, bjöd på en spännande inblick i en omvälvande tidsperiod inom den politiska världen vid en trivsam middag anordnad av TMA Sweden den 26 mars i trevliga lokaler vid 7A Strandvägen.
Sture berättade hur staden under mitten av 80-talet drog på sig en jättelik skuld genom optionsaffärer på underliggande miljardbelopp, delvis på grund av bristande kontroll och avsaknad av regelverk. Optioner var vid denna tidpunkt en ny företeelse som var okänd för de flesta. Den slutliga notan landade på mer än 400 miljoner.
Upptäckten av affären gjordes relativt kort efter att Sture Palmgren tillträtt som finansborgaråd. Istället för ta kortsiktiga politiska poänger valde Sture att inte angripa det socialistiska blocket som satt vid makten då optionsaffärerna gjordes. Detta var sannolikt en bidragande faktor till att senare möjliggöra en bred uppslutning kring de återgärder som var nödvändiga för att täcka underskottet som uppkommit genom affärerna.
När optionsaffärerna blev publika blev det offentliga intresset stort och mediabevakningen enorm. Sture berättade hur hans kontor på Stadshuset i det närmaste var belägrat av media under åtminstone 14 dagar. Sture avslöjade att en lönngång i Stadshuset blev räddningen när mediabevakningen var som värst.
Sture berömde den styrmodell som tidigare gällde i Stockholms stad, samlingsstyret, vilket innebar stabilitet och möjlighet till långsiktiga beslut.
Istället för en skattehöjning kunde det stora underskottet till stor del täckas genom avyttring av fastigheter. Symboliskt för samlingsstyrets tidsanda var att arbetarrörelsen, genom Folksam, fick köpa den ena stora fastigheten medan den andra såldes till det privata kapitalet, genom Bonniers.
Sture betonade slutligen hur viktigt det är inom politiken att uppnå 51 %, för att överhuvudtaget kunna åstadkomma något. I vart fall delvis gäller också denna lärdom inom näringslivet.
