Onsdagen den 10 februari träffades ett drygt fyrtiotal intresserade på Deloittes kontor i Göteborg för att lyssna på och delta i en paneldebatt om ”Företagsobligationer i företag med ekonomiska problem”. Det var en intressant blandning av jurister, bankrepresentanter, omstruktureringsspecialister från revisionsbyråerna samt ekonomidirektörer / CFOs från näringslivet.
Panellisterna inledde med varsin betraktelse:
Carl Brodén från Roschier introducerade företagsobligationerna och påpekade skillnaderna mellan företagsobligationer och bankkrediter – de förra är avsedda att omsättas vilket ofta leder till en samling kreditgivare som är anonyma och att obligationsinnehavarna inte har en frekvent kontakt med det utgivande bolaget. Därför kan det bli en överraskning när det utgivande bolaget får ekonomiska problem – man märker det inte förrän räntorna inte kan betalas. Att obligationerna handlas innebär också ett annat krav på informationsplikt.
Jonas Olsson från Swedbank fortsatte med att visa på hur volymerna av utgivna obligationer ökat under de senaste 5 åren även om 2016 hade fått osedvanligt trög start. Typiska räntenivåer ligger mellan 3,5%-7% och löptider på 3-5 år. För många företag är obligationer fortfarande ett av få sätt att kunna skaffa mer kapital.
Jo Forfang från Nordic Trustee förklarade agentrollen på obligationsmarknaden – i Norge är det obligatoriskt med en trustee som kan samla obligationsinnehavarna och det underlättar hela kommunikationen mellan utgivande bolag och de som innehar obligationerna. Idag kräver många investerare att obligationen har en trustee som emitterande bolag får betala för. I händelse av att utgivande bolag får betalningsproblem så kan en trustee spela en avgörande roll till att få till stånd en lösning.
Michael Maccallum från Deloitte gav ett internationellt perspektiv och talade om de olika typer av investerare som finns – inklusive de som ser obligationerna som ett sätt att köpa bolaget genom en debt-to-equity swap. Internationella investerare jagar också avkastning på ett annat sätt. Jonas Olsson fyllde i att den nordiska marknaden blir allt mer internationell från att för ett par år sedan varit mycket nationell där svenska bolag gav ut obligationer till svenska investerare.
Därefter vidtog en debatt modererad av Niklas Körling, Wistrands advokatbyrå. Frågor som berördes var obligationernas företräde eller ej framför bankkrediter vid rekonstruktion, de komplexa skuldstrukturer som kan uppstå när ett rörelsedrivande bolag har bankkrediter och ett holdingbolag emitterar en företagsobligation. En annan fråga som berördes var hur aktieägarna behandlas i en rekonstruktion med en debt-to-equity swap – typiskt låter man dessa behålla 3-5% av aktierna för att skapa välvilja. Efter en livlig debatt så avslutade Jo Forfang med att konstatera att alla problems moder är avsaknaden av likviditet – när emitterande bolag inte kan betala räntorna så blir det problematiskt. Panelen kunde också konstatera att den kortsiktiga utblicken för obligationsmarknaden var rätt dyster – detta i sin tur kan leda till refinansieringsproblem.
Kvällen avslutades med mingel och nätverkande där Deloitte bjöd på goda wraps och drycker.
