Panelists Christian Andersch, Marie Karlsson Tuula & Jan-Åke Jonsson (from left to right)
Eventet hölls på Wistrand Advokatbyrå i Göteborg den 6 mars 2018 och lockade ett 30-tal
intresserade gäster och ämnet diskuterades av en kunnig panel med tre olika infallsvinklar på
företagsrekonstruktion:
Marie Karlsson Tuula
Forskare i insolvensrätt vid universitet i Karlstad och specialist på frågor som rör
företagsrekonstruktion och konkurs.
Jan-Åke Jonsson
Fd VD för SAAB Automobile. Jan-Åke var verksam som VD under den tid SAAB Automobil genomgick sin första företagsrekonstruktion under 2009.
Christian Andersch
Advokat och delägare på Rosengrens Advokatbyrå. Specialiserad på konkursförvaltning och
företagsrekonstruktioner. Christian var rekonstruktör i Stampen (ett av Sveriges största
mediaföretag).
TMA:s panelledare var, kvällen till ära, Tove Rosén Johansson, advokat och delägare på Wistrand
Advokatbyrå, samt Peter Björnram, styrelseordförande i Hammarviken.
Panelen fick igång en mycket intressant diskussion kring problematiken i det svenska
rekonstruktionsförfarandet med utgångspunkt i sina tre olika perspektiv och deltagarna i publiken
sköt in många intressanta frågeställningar. Man konstaterade att kunskapen om
företagsrekonstruktion är låg inom svenskt näringsliv samtidigt som rekonstruktörers kunskap om
alla komplexitet i ett företag initialt är låg. Det är därför viktigt att mötas med stor förståelse för
varandras utgångslägen samt ha rätt förutsättningar både avseende affärsförutsättningar och olika intressenters vilja att medverka i processen. Bäst lyckas man om man är ute i god tid. Enligt Marie Karlsson Tuula är det mycket vanligt att företag begär rekonstruktion när det är för sent och resultatet blir således mer av en utdragen konkurs. Marie efterlyser en tidig och obligatorisk kommersiell prövning av förutsättningarna innan domstolen beviljar rekonstruktion. Detta gäller t ex i Finland och fungerar bra.
På det praktiska planet handlar det mycket om kommunikation både internt och externt. Jan-Åke
Jonsson berättar hur SAAB lade mycket resurser på detta med tusentals leverantörer och anställda i en utpräglad internationell koncern. Som ledning handlar det om att ta ansvar, att samla kunskap och fakta, att visa positiv anda och bygga förtroende framåt. När beslutet är fattat men ansökan ännu ej är inlämnad berättar Christian Andersch om vikten av förberedelser och rollfördelning. Vissa åtgärder med stor ekonomisk inverkan som t ex lönegaranti måste hamna rätt i tidschemat. Att bygga kunskap om processen i företaget samt att i förväg skapa
sig en uppfattning om ägares och andra aktörers tro på projektet är mycket viktigt.
Förutsättningarna för en bra process, enligt Christian, är att det finns livskraft i affären och tillgång till rörelsekapital samt även tillgång till nytt kapital. Rollfördelningen måste vara tydlig där rekonstruktören och dennas team ansvarar för rekonstruktionsprocessen och företaget för
affärsledning och drift. Leverantörerna måste känna sig trygga och införstådda för att undvika
driftstörningar. En annan viktig förutsättning är att det finna möjligheter att rationalisera och skapa en plattform för framtiden. Panelen hade många insiktsfulla lärdomar att dela med sig av kring rekonstruktionsförfarandet:
Förberedelser är A och O. För Jan-Åkes del var lärdomen att kunskapsluckorna var stora och
att det i det inledande skedet var en stark lärprocess som sedan övergick i ett hårt arbete
med att göra så mycket som möjligt av det andrum som rekonstruktionen gav.
Tillgången till rörelsekapital, t ex tajming avseende lönegaranti.
Högt tempo och snabbt genomförande av rekonstruktionen. Här hade dock panelen lite olika
syn på frågan. Christian menade att ett snabbt genomförande är viktigt för att det är svårt att
ro i land nya affärer under ett rekonstruktionsförfaranden. Jan-Åke betonade vikten av att
ändå inte stressa igenom förfarandet utan att samla kunskap och fatta rätt beslut.
Tydlig rollfördelning mellan rekonstruktör och bolag.
Tät kommunikation både internt och externt.
Ansöka om företagsrekonstruktion i tid. Marie har studerat rekonstruktion både i USA och i
Sverige. Rekonstruktion och även konkurs är mer normalt i USA. I Sverige söker många
företag om rekonstruktion när skatterna skall in och det är för sent. Om ett större ansvar
skulle kunna utkrävas för ”wrongful trading” skulle fler agera tidigare. Marie efterlyser också
en del i domsluten kring rekonstruktion som behandlar den affärsmässiga granskningen av
företagets möjligheter att överleva.
Stora bolag klarar ofta av rekonstruktionsprocessen bättre, man har större samlad kunskap
och resurser tillgängliga än mindre företag. Mindre bolag har generellt svårare att organisera
ett rekonstruktionsarbete.
Viktigt att ledningen är engagerad och tror att man kan lyckas, det kan vara problematiskt
om det är ledningen som är ”felet”.
Det finns en mängd inneboende svagheter i rekonstruktionsförfarandet. Att en domstol
beviljar rekonstruktion är i dagsläget inget mått på bra förutsättningar. Panelen hade lite
olika uppfattningar kring vad en lyckad rekonstruktionslagstiftning är. Marie ansåg att man
måste höja kvaliteten på rekonstruktionslagstiftning och kunnandet för att minska antalet
onödiga konkurser. Christian var mer inne på att det kanske är rimligt att man som idag ger
en andra chans till företag i kris och även om endast ca 20 % av dessa företag lyckas och lever
vidare så är det tillräckligt.
Marie avslutade paneldiskussion med att kort lyfta blicken och förutspå vad framtiden kan föra med sig. Ett EU direktiv, som syftar till att införa minimikrav, är under utarbetande vilket kan ge en ”fresh start” för att reformera även den svensk hanteringen av företagsrekonstruktioner. Det finns även möjlighet att man inrättar specialdomstolar med kompetens inom området eller kanske
kompletterar processen enligt finsk modell.
